måndag 20 december 2010

Hjärnans fantastiska förmåga att förvara saker...

Vår stora kille har en riktigt stor passion här i livet och det är LEGO. Han kan spendera timmar uppe på sitt rum och bara bygga och skapa massvis av saker. Från Star wars flygare, till World racers bilar och Toy story leksaker. Han skapar av delar han har från andra paket genom manualer på Legos hemsida på datorn. Och jag förundras över hur lätt han har för att läsa dessa manualer och hitta och skapa något som han egentligen inte har. Han kan sitta i timmar för att få ihop en sak och sen börjar han genast på nästa, behöver han då en del som han just använt, ja då tas kreationen genast i sönder för att kunna bli en del av en annan kreation. Helt underbart!
Häromdagen satt jag där med honom, han älskar verkligen när någon finns där med honom. Man behöver egentligen inte bygga något men bara sitta där och prata med honom. Han har massor att berätta för en när man sitter där på hans golv. Och just i denna stund förundras jag över hur hjärnan har en förmåga att förvara saker. Verkligen olika saker från människa till människa. Han letar efter en del och ber mig hjälpa honom...jag undrar lite lätt att är du säker på att du har en sådan här del? (Han har ju nämligen tusentals delar och jag ska ärligt säga att jag har ingen aning om vilka) Jag får då till svar...-Ja mamma jag har den i både ljusgrått och mörkgrått! Lika självklart som att man ska stiga upp på morgonen! Och för honom är det liksom inget konstigt. Han har full koll på varenda bit han äger och har, jag lovar! Från minsta lilla fyrkant...visst är det häftigt! Vilken del av hjärnan använder han till det och vad använder jag den delen till nu????
Ja i vilket fall....Lego är hans enda önskan i julklapp, födelsedagspresent och han har redan börjat fundera på vad han skulle kunna få till nästa jul. Samtidigt som han sparar varenda veckopeng för att kunna åka till leksaksaffären för att själv kunna köpa en ny LEGO grej. Imponerande av en 5-åring tycker jag. Han har sparat i ett halvår snart och inte rört en enda krona....så snart är han framme vid målet!

Tomten har nog tänkt på honom i jul iallafall....det känns ju bra!

Har tomten tänkt på dig tror du? Jag hoppas verkligen han har tänkt på mig...=)

Kram Caroline

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar