Jag minns....

I somras på semestern då vi hade fullt upp, huset var fullt av besök. Vi besökte stranden, vänner, det grillades och mystes tillsammans....Inte en dag på hela semestern satt jag ner i min ensamhet och tyckte det var ensamt och tråkigt. Utan de stunderna var bara sköna att ha och jag återhämtade energi...Jag älskar att ha människor omkring mig, sorl och stök, middagar och tända ljus.....kärlek!

Jag älskar att förbereda för gäster och sen umgås tillsammans och ha det trevligt.....

Det är en väldig kontrast till de senaste fem veckorna, för jag har aldrig någonsin haft så här mycket tid i min ensamhet. Inte ens då jag levde ensam var jag så här ensam.

Visserligen var jag inte sugen på sällskap de första fyra veckorna då jag mestadels låg över toalettstolen men nu veckan som gått har jag nästan krupit ur mitt skinn.

Höjden av otur var att bryta tån just nu, jag har försökt att hitta en förståelse till varför det skulle hända just nu men jag finner ingen.

När jag äntligen gör något nu mår jag så bra, hela kroppen skriker efter socialt sällskap men jag får nästan ont i magen av att komma hem. Jag har varit hemma alldeles på tok för länge....

Och det är nu jag börjar förstå de människor som inte har förmågan att arbeta, hur ska man bli frisk om man inte kan ta sig ut? Jag kommer inte bli riktigt hel och frisk innan jag börjat arbeta och kan leva mitt vanliga liv igen. Med full förmåga att leva som vanligt och göra saker jag brukar göra....

Måtte tån läka fort nu så allt kan bli som vanligt....jag tycker om det vanliga!

Längtande kramar Caroline

Fann en bok...

Tiden uppslukades av orden från Michael Nyqvist bok -När barnet lagt sig....

Det var länge sedan jag läste en bok, har inte haft tid eller iallafall inget lugn i kroppen för att läsa en bok.

Men nu har jag både tid och lugn och fastnade totalt i denna bok. Väl värd att läsas.....

Han skriver på ett sätt som verkligen tilltalade mig....underbart!

Genast mår jag mycket bättre, tänk vad en bok kan göra!

Kram Caroline

Vad ska hända idag då???

Sitter här, ensam....mor har tagit barnen till dagis för att sedan åka och jobba....och ensam blev lilla jag! Jag tycker på sätt och vis om att vara ensam, men det har blivit lite för mycket av den varan på den sista tiden!

Så vad ska då jag fylla denna dag med??

Ja jag vet faktiskt inte....tån värker och ja hela kroppen värker efter att jag nu fått träningsvärk i precis hela kroppen eftersom jag hoppar på kryckor. Till och med i muskler jag inte visste jag hade....
Att ta sig upp för trappan är en kraftansträgning bara det, så det undviker jag. Köra bil kan jag inte ännu så jag är liksom fast här hemma. Så vad kan man göra?? Vila foten denna veckan sa läkaren, ja men hur kul är det då? Jag har ju legat still i fyra veckor för att undvika kräkas....

Nej jag tycker inte alls synd om mig själv....nej då!!

Ja ja....jag får väl acceptera hur läget är men det tar emot....kraftigt!!

Kram Caroline

Tänk vad saker kan hända...

Jag hade väl aldrig trott att jag kunde bli mera isolerad hemma än vad jag varit de senaste fyra veckorna. Men tänk så fel jag kunde ha!!

I natt skulle jag som vanligt bara gå på den där välbesökta toaletten, trött, yrvaken och halvsovande begav jag mig från sängen. I vägen för min högra for stod en säng jag i flera dagar tänk jag skulle ställa in i klädkammaren men liksom aldrig kommit fram till. Slog i foten nåt så galet hårt att jag trillade ihop på golvet av ren skär smärta. Trodde vid första tanken att jag stukat foten men insåg snart att det var en mera smärtsam smärta än bara vid en stukning. Eftersom jag var så galet kissnödig fick jag allt krypa ner för trappan till toaletten (ohhh vad jag önskade mig enplanshus i natt), fick tag i två panodil och kröp sedan upp i säng igen. Bullrade upp foten högt och försökte sedan få mig någon sömn vilket såklart gick så där.

När familjen vaknade imorse vid glatt mod fick jag snällt berätta för dem att jag behövde minsann åka till sjukhus då jag brutit min tå. Alla skrattade och trodde jag skämtade men ja de insåg ju ganska snart att så var inte fallet. En blick på min fot sa det mesta....

Eftersom maken idag skulle bege sig till Sälen för att ordna med personal inför sommaren och jag själv inte kunde köra bil pga smärta så ringde jag min underbara mor som kom hit och tog både mig och barnen till läkaren. Ja som snabbt insåg att tån var bruten och behövde röntgas. Så till röntgen for vi och fick ett klart besked att tån är bruten rakt av och ska nu läkas i 4-6 veckor!!!! Skämtar livet med mig eller vad är det som händer?? Jag skulle ju äntligen få gå och jobba efter fyra veckors kräkande och nu får jag bara glatt stanna hemma igen. Och dessutom med ingen förmåga att överhuvudtaget ta mig någonstans då jag inte kan köra bil! Jag är så arg på mig själv vilket jag vet inte hjälper men så är det. Tänk om jag bara satt in den där förbannade sängen i klädkammaren igår så hade det aldrig hänt!

Arrrrggghhhhhh.......

Vi hörs igen när jag är lite mindre arg och har lite mindre ont....

Kram Caroline

Jag har bakat....

Vilken härlig känsla att äntligen vara sugen på någonting annat än att bara ligga i sängen och sova! Att inte må så illa utan att man faktiskt njuter av att göra något med barnen delaktiga...
Som jag har längtat efter detta de senaste fyra veckorna!

Just det, för er som missat eller som vi ännu inte pratat med så ska fyra familjemedlemmar bli fem och därav detta trista liv jag levt den sista tiden! Vet inte vad det lär bli denna gång med tanke på hur dålig jag varit! Har ju redan en kille och en tjej och inte mått dåligt med någon av dem...kanske två! ;)

Men nu verkar det vara på väg att vända, jag är på väg tillbaka till livet =)

Underbart!!!!!

Kram Caroline

Totalt mörker....

Precis när kvällsmaten var färdiglagad och jag och barnen satt oss ner för att spisa, slocknade hela huset. Och ja faktiskt hela Ängalag vad jag kan se här ifrån...
Och det blev verkligen ett totalt mörker, inget barnen direkt uppskattade. Men efter att ha tänt massvis av ljus och gjort det mysigt blev de lite gladare. Nu har vi ätit färdigt, barnen ligger i badet och myser i skenet av stearinljus och jag inväntar strömmen här från soffan! Hoppas vi inte behöver vänta allt för länge så att inte mat och så far illa. En full upptinad frys är inte riktigt vad jag känner för så här en torsdags kväll....

Mörker kram

Caroline

Buzzador....

De flesta av mina vänner vet sedan länge att jag är en Buzzador och får olika roliga saker och kampanjer som jag ska buzza om. Vet du inte vad Buzzador är? Titta in på denna sida... http://buzzador.com kanske även du har lust att bli Buzzador medlem?

Den senaste kampanjen handlar om Linicin. Linicin är ett medel mot löss som är skapat då det uppstått problem med de "gamla" löss medel som finns på marknaden. Lössen har börjat bli resistenta mot behandlingarna men nu finns det alltså ett nytt medel som jag tycker varje familj borde ha hemma i skåpet i förebyggande syfte.

Linicin

Linicin finns i tre olika modeller

Linicin 10 min shampoo för vuxna och barn över 2 år....

Ett shampoo som du låter verka i 10 minuter och sedan sköljer ur och upprepar sedan behandliongen efter 9-10 dagar. Det förhindrar utvecklingen av gnetter har en neutral doft och är färglös. Innehåller inga allergener eller insektsgifter utan verkar genom att kväva lössen.

Linicin 15 min

Ett shampoo som är något mildare och som även kan användas av de mindre barnen, gravida och ammande.

Detta shampoo låter man verka i 15 minuter och upprepar sedan behandlingen efter 8 dagar.

Även denna sort är färglös med neutral doft och som verkar genom att kväva lössen. Innehåller inga allgener eller insektsgifter och heller ingen parfym eller alkohol.

Sist men inte minst har vi

Linicin Prevent spray...

Det är en spray som du sprayar i torrt hår och som du använder innan du fått löss. Det skyddar håret mot lusangrepp och kan användas av vuxna och barn över 2 år.

Även denna spray är utan allergener eller insektsspray och är färglös med neutral doft.

Jag tror ingen är så intresserad av att få löss, även om det är en myt att det beror på dålig hygien så känns det inte så roligt om man råkar hamna där. Det är en period nu då lössen trivs allra bäst och hade jag varit ni så hade jag sett till att ha det här medlet hemma. Om inte som förebyggande syfte så för att kunna behandla så fort som möjligt om de råkat komma in hos er redan....

Läs gärna mera på http://www.linicin.se/ eller hör av er till mig så kan jag berätta mera.

Lycka till och hoppas ni slipper de små krypen...

Kram Caroline

Totalt svältfödd...

På alla form av social samvaro tog vi idag vårt pick och pack (ja oss och barnen då vill säga) och begav oss hem till finaste vännen Mika och hennes familj för att fira A:s 6-års dag. Efter tre veckor nästan helt utan att träffa en enda människa för socialt samspel så var det mycket efterlängtat kan jag säga...

Och jag älskar att vara Hemma hos Mika, att sitta vid hennes köksbord är som att sitta vid mitt eget. jag känner mig precis lika mycket hemma där så det kändes som om det var ett bra första försök på att vara lite social. Från en soffa till en annan liksom....

Och att spendera dagen där var precis vad jag behövde, att det dessutom var det lugnaste barnkalas jag någonsin varit på gjorde det hela ännu enklare liksom. Vilka fantastiska barn....underbart!

Jag älskar doften av deras kaffe, ja trots att jag inte dricker kaffe men jag tror det är stämningen där som får det att kännas som hemma. Man känner sig välkommen och det är på något vis varmt, tror ni förstår vad jag menar?  Att sen aldrig samtalsämnena tar slut gör det hela liksom ännu bättre...det är alltid lika intressant att sitta över bordet och diskuttera livet med henne och mannen i huset. De är goa....

Så nu sitter jag här hemma i soffan, barnen har slocknat efter en härlig dag med mycket lek och jag ler inombords. Helt slut i kroppen vilket bara kan betyda att även jag somnar in på min mjuka kudde alldeles strax. Men jag somnar lycklig, för jag har äntligen fått träffat min fina vän och jag överlevde en dag utanför husets fyra väggar....två mycket positiva steg in i framtiden!!

Tänk vad ett litet liv kan påverka en mycket....

Stor varm lycklig kram

Caroline