På alla form av social samvaro tog vi idag vårt pick och pack (ja oss och barnen då vill säga) och begav oss hem till finaste vännen Mika och hennes familj för att fira A:s 6-års dag. Efter tre veckor nästan helt utan att träffa en enda människa för socialt samspel så var det mycket efterlängtat kan jag säga...
Och jag älskar att vara Hemma hos Mika, att sitta vid hennes köksbord är som att sitta vid mitt eget. jag känner mig precis lika mycket hemma där så det kändes som om det var ett bra första försök på att vara lite social. Från en soffa till en annan liksom....
Och att spendera dagen där var precis vad jag behövde, att det dessutom var det lugnaste barnkalas jag någonsin varit på gjorde det hela ännu enklare liksom. Vilka fantastiska barn....underbart!
Jag älskar doften av deras kaffe, ja trots att jag inte dricker kaffe men jag tror det är stämningen där som får det att kännas som hemma. Man känner sig välkommen och det är på något vis varmt, tror ni förstår vad jag menar? Att sen aldrig samtalsämnena tar slut gör det hela liksom ännu bättre...det är alltid lika intressant att sitta över bordet och diskuttera livet med henne och mannen i huset. De är goa....
Så nu sitter jag här hemma i soffan, barnen har slocknat efter en härlig dag med mycket lek och jag ler inombords. Helt slut i kroppen vilket bara kan betyda att även jag somnar in på min mjuka kudde alldeles strax. Men jag somnar lycklig, för jag har äntligen fått träffat min fina vän och jag överlevde en dag utanför husets fyra väggar....två mycket positiva steg in i framtiden!!
Tänk vad ett litet liv kan påverka en mycket....
Stor varm lycklig kram
Caroline
Alltså... jag blir alldeles rörd... tack!
SvaraRaderaPuss!
Puss =)
SvaraRadera