Precis fått veta att en vän till mig har cancer....ja cancer!
Hela jag befinner mig i ett sorts utanför kroppen chocktillstånd! Hur kunde det bli så här? Önskar det fanns något jag kunde göra, något jag kunde säga.....bara det fanns något mer än ett tomt gap av inga ord! Jag känner mig helt tom. Jag som förra veckan gick och köpte ett litet rosa band att sätta på jackan, därför att det känns bra att kunna bidra till något gott. Nu bidrog jag för att en vän till mig ska kunna bli frisk. Det är orättvist. Det borde inte få lov att vara så...när man är ung ska man inte behöva vara sjuk!
Bröstcancer....plötsligt hatar jag det ordet mer än något annat!!
Ja rosa bandet fick plötsligt en helt annan innebörd.....
Tänker på dig finaste du....
Kram Caroline
C vist är livet orättvist! Det var bara någon månads sedan jag fick reda på att min extra pappa bara har 3 månader kvar att leva... Det är svårt att förstå att det drabbar en själv, men så är det livet är skört, njut av det medan du/vi mår bra kram från en god vän.
SvaraRaderaJa man måste verkligen njuta av det vi har, här och nu.....livet kan förändras så fort!! Kram till dig med!!
SvaraRaderaMen oj... Nej! Vem är det??? Är det någon jag känner??? *orolig*
SvaraRadera